Historia.nu med Urban Lindstedt

• Aaron Isaac: Den första juden i Sverige

  Sigillgravören och handelsmannen Aaron Isaac (1730–1816) var den förste jude som beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige utan krav på konvertering. Han anlände till Stockholm 1774, och redan året därpå fick han och två andra judar personligt tillstånd av kung Gustav III att bosätta sig i landet utan att överge sin tro.Isaac åtnjöt kungens förtroende och banade väg för en organiserad judisk närvaro i Sverige. Han grundade den första judiska församlingen i Stockholm och fick stort inflytande över judarnas situation i landet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Carl Henrik Carlsson, författare till boken Aaron Isaac – Sveriges förste jude, om hur en målmedveten invandrare lade grunden för en hel minoritet – och hur synen på judar förändrades genom århundradena.Aaron Isaac föddes den 16 september 1730 i den lilla tyska staden Treuenbrietzen, där judar levde på samhällets rand och endast med särskilda tillstånd. Redan i unga år visade han konstnärlig och hantverksmässig talang, särskilt inom gravyr – ett yrke han lärde sig på egen hand. Men framtidsutsikterna i hemlandet var begränsade.I Mecklenburg byggde han upp en framgångsrik verksamhet och blev nyfiken på Sverige efter affärer med svenska officerare under det pommerska kriget. När han senare fick ekonomiska bekymmer begav han sig motvilligt till Sverige – trots avrådan från sina närmaste. En midsommardag 1774 steg en envis och målmedveten Isaac i land i Ystad, med sig hade han gravyrverktyg, ett rekommendationsbrev – och en vilja att leva som jude i Sverige.Med stöd från svenska ämbetsmän och tack vare sina unika färdigheter – sigillgravyr var högt eftertraktat – lyckades han efter en lång process få ett unikt tillstånd att bosätta sig i Stockholm utan att konvertera. Det var första gången som den svenska staten accepterade en jude som medborgare utan religiös konversion.Gustav III:s beslut speglade upplysningstidens idéer och påverkades av nationalekonomer som såg judisk invandring som ett sätt att stärka ekonomin. Trots kungens stöd mötte Isaac motstånd från präster och köpmän – något han vittnar om i sina memoarer.År 1782 formaliserades statens hållning i Judereglementet, ett toleransedikt som tillät judar att bo i Stockholm, Göteborg och Norrköping utan att konvertera. Men lagtexten begränsade samtidigt deras rättigheter: inga offentliga ämbeten, inga blandäktenskap, ingen mission, och kraftigt reglerad rörelsefrihet.Aaron Isaac grundade Stockholms första judiska församling, tog emot nya invandrare, organiserade gudstjänster och anlade en judisk begravningsplats. Som hovagent och arméleverantör blev han en bro mellan minoriteten och makten.Bild: Aaron Isaac var Sveriges första öppet levande jude, porträtterad av okänd konstnär. En affärsman, sigillgravör och visionär som år 1775 blev den förste att få tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att överge sin tro. Hans insatser låg till grund för etableringen av Sveriges första judiska församling. Bild: Judiska museet (CC BY)Musik: Abe Schwartz's Orchestra. Baym Schtefanishter Rebn (בײַם שטעפֿאַנישטער רבין) Klezmer, judisk dansmusik. USA: Emerson Records, 1918. Tillgänglig via: Internet Archive. Public Domain.Lyssna också på Gustav III:s iscensatta ryska krig.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  44:59

  --------

  44:59
• Olof Rudbeck d.ä. – Snillet som gjorde Sverige till Atlantis

  Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) var en av Sveriges största vetenskapsmän. Redan som 23‑åring fick han världsrykte genom upptäckten av lymfsystemet. Detta universalsnille förespråkade en ny vetenskaps­syn fri från religiös dogmatism.Biskopssonen från Västerås kom att prägla lärdomsstaden Uppsala inom medicin, botanik, mekanik och fornhistoria. Trots sina betydande insatser för vetenskap och bildning är han idag främst ihågkommen för sitt fornhistoriska storverk Atlantica, där han framställde Sverige som gudarnas boning och ursprunget till alla större folkstammar.Detta är en nymixad repris.I det här avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Henrik Ågren, specialist i tidigmoderna kultur- och socialhistorien vid Uppsala universitet, samt Anders Lundin – programledare, poddare och musiker – som nu medverkar i kabarén Olofolof på Uppsala stadsteater om Olof Rudbeck den äldre.Olof Rudbeck föddes i Västerås 1630 som det nionde av elva barn. Gustaf II Adolf bar själv fram honom till dopet. Hans far, biskopen Johannes Rudbeckius, var en av stormaktstidens ledande kyrkomän och grundare av Västerås gymnasium – Sveriges första av sitt slag.År 1648 inskrevs Rudbeck som student vid Uppsala universitet, där han kom att verka större delen av sitt liv. Vid 23 års ålder presenterade han sin första större vetenskapliga upptäckt – lymfsystemet. Medicin var hans huvudsakliga fält, men han bedrev även forskning inom botanik, mekanik, arkitektur, astronomi och musik.Han blev en ledande förespråkare för den vetenskapliga revolutionen, med krav på empiri, och bröt med religiöst färgad kunskapssyn. De sista decennierna av sitt liv ägnade han åt fyrbandsverket Atlantica (1679–1702), där han med kreativ ortnamnsforskning hävdade att Sverige och Uppsala var gudarnas hemvist och urkällan till alla folk – med Sverige som det förlorade Atlantis enligt Platon.Idag framstår Atlantica som vansinnigt, men Rudbeck knöt an till en samtida historisk tradition – göticismen – där man sökte paralleller mellan göterna och svenskarna. Verket väckte intresse internationellt, men kritiserades också hårt redan i sin samtid.Bild: Olof Rudbeck den äldre (1630-1702). Bilden är hämtad ur Atlantica och utförd af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Wikipedia, Public Domain. Musik: Claudio Monteverdi - Quel Augelin Che Canta av The Tudor ConsortCC BY 3.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/3.0>, via Wikimedia Commons Lyssna också på Drottning Kristina kom att sakna kungamakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  51:42

  --------

  51:42
• Riksbunkern: Sveriges kalla krig, myter och Flashbacks 8 000-inlägg

  Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  49:09

  --------

  49:09
• Putins Europa-förakt: Så uppstod idén om den ryska särarten

  Idén om en unik, rysk nation – avskild från och moraliskt överlägsen Västerlandet – formulerades av ryska filosofer redan i början av 1800-talet. När bolsjevikerna tog makten 1917 cementerades tanken på Ryssland som en avvikare i världen.Men den ryska särarten har en ännu längre historia. När de ryska härskarna valde den ortodoxa kristendomen framför katolicismen avskildes Ryssland från den europeiska idétraditionen. Latinet, som knöt an till antikens idéarv, förenade de lärda i Västeuropa, men denna intellektuella gemenskap stod Ryssland utanför.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk och författare till boken Vi och dom – Om Ryssland som idé.När den ryska presidenten Vladimir Putin uttrycker hat och förakt för Europa blir många förvånade. Men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition, där Västeuropa beskrivs som dekadent och krämaraktigt – i kontrast till den ryska nationens påstådda djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har, ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet, präglats av en pendelrörelse mot och bort från Europa.Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev idén att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  56:33

  --------

  56:33
• Slutet på vikingatiden - När världen kom till Norden

  Vikingatidens människor trodde på ett oundvikligt slut – Ragnarök – där världen skulle förgås i eld, mörker och kaos, för att därefter återfödas i en ny skepnad. Men den verkliga omvandlingen var en långsam och genomgripande process som lade grunden för medeltiden.På 1100-talet ersattes vikingatidens resor, härjningar och kulturella utbyten av en verklighet där världen i allt högre grad kom till Skandinavien. Korståg, nya ekonomiska system, stadsbildningar och kyrklig expansion förändrade människors liv, samhällsorganisation och tankevärld. Forntiden undanträngdes av kristna och kontinentala influenser.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen Anna Lihammar och Ted Hesselbom, chef vid Sigtuna museum. De är aktuella med boken Ragnarök – vikingatidens slut och det som kom efteråt.Vikingatiden hade varit en period av kraftfull expansion för de skandinaviska folken. De hade rest över haven, bedrivit handel, plundrat och etablerat sig i fjärran länder. Men under 1100-talet skedde en fundamental förändring i Skandinaviens relation till omvärlden. Nu var det inte längre bara skandinaverna som reste ut – världen kom till Skandinavien. Nya idéer, kulturella strömningar och religiösa influenser från kontinenten svepte över Norden och utmanade de traditionella samhällsstrukturerna.Kristendomens införande medförde nya maktstrukturer där kungamakten stärktes genom kyrkans stöd. Biskopar och ärkebiskopar blev inflytelserika aktörer i det nya samhällsbygget, och katedralbyggen som det i Lund blev både religiösa och politiska markörer.1100-talet var en tid av stora motsättningar och omvälvningar. Gamla traditioner och invanda mönster utmanades, och nya sociala, ekonomiska och kulturella former växte fram. Politiska intriger, religiös fanatism och ekonomiska intressen skapade våldsamma konflikter – men öppnade också upp för nya möjligheter och framsteg.Bild: Lunds domkyrka började byggas efter att staden år 1103 blivit ärkebiskopssäte för hela Norden. Som religiöst centrum behövde Lund en storslagen katedral som motsvarade dess nya roll. Kryptan i Lunds domkyrka, invigd 1123, är en av Sveriges äldsta bevarade kyrkointeriörer. Den romanska stilen präglar rummet med pelare, där en bär den legendariska Jätten Finn som enligt sägnen förvandlades till sten. Kryptan har behållit sin medeltida karaktär sedan 1100-talet.Bildkälla: Wikipedia – Lunds domkyrka, kryptan, fotograf: Marianne58 – Eget arbete, licens: CC BY-SA 3.0Musik: Breves dies hominis av antingen Léonin eller Pérotin. Framförd live och inspelad av Makemi. Wikimedia Commons – Public DomainLyssna också på Lunds tidiga storhetstid: danska vikingakungar och kyrkligt centrum.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  44:57

  --------

  44:57

Więcej Historia podcastów

Trendy w podcaście Historia

O Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia.nu med Urban Lindstedt: Podcasty w grupie